Lagträning med Corax

Hela lördagen tillbringades ute på Johannisberg. Klockan på ringning 6.00. Vaknade med ett ryck. Hade gärna kunnat ligga och dra mig nån timme till. Satt och såsade framför datorn alldeles för länge. Stressade på sista halvtimmen för att hinna ut till 8 som vi bestämt. Väl framme upptäcker jag att jag kunde ha kommit en halvtimme senare utan problem. Börjar få förståelse för vad laghoppning innebär. Ett socialt experiment på högsta nivå. En fördel om alla i laget har ungefär samma tänk när det gäller tider, ambitioner, resurser osv. Sen ska man hitta helger där alla kan träna tillsammans och dessutom bör man trivas tillsammans.

Trots att vädret var emot oss, en lagmedlem var sjuk, en var tvungen att avbryta vid 4-tiden just när vädret började ordna till sig, så lyckades vi få ihop hela tre laghopp med mig som inhoppande reserv. Gjorde sen ytterligare tre hopp med bl.a Julle. Hemma igen strax före 21.

Lite spännande var hoppen i början. Första hoppet hade vi råkat hoppa ut över ett tjockt vitt molntäcke. Jag som var center inne och stod inne i flygplanet upptäckte inte det förrän halvvägs ner. På vägen upp hade molnbasen på vissa ställen varit under 700 m. Jag tog ett snabbt beslut och drog iväg så långt jag kunde från de andra innan vi gick ner igenom molnen. Ville inte dra skärm i molnen i närheten av andra. Det var dock inte uppskattat av övriga i laget så något lärde jag mig av detta.

Ett annat av hoppen väntade vi länge på final för att komma förbi en molnbarriär. Hängde ungefär över Boda gårda bortanför Örtagården. Större delen av liften landade ute på fälten mellan Örtagården och golfbanan. Jag hängde på full broms hela vägen och lyckades ta mig ända hem. Landade ca 100 m från gropen. Bra att ha stor skärm ibland. Karta